I Mellan nytta och nöje tar Johan Kärnfelt oss med till den tid då den populärvetenskapliga genren formade sig på svensk mark. Det var från 1880-talet och ett halvsekel framåt som tilltaget att popularisera vetenskapen blev allmänt och självklart. Men om populärvetenskapen idag har reducerats till en form av intellektuell avkoppling så företrädde våra tidiga folkbildare en synnerligen ambitiös syn på saken. Inbäddat i mer generella strävande mot allmän rösträtt och ett demokratiskt Sverige, blev det populärvetenskapliga arbetet en del i ett politiskt projekt. För att rösta måste man välja, och för att kunna välja måste man ha förmågan att kritiskt navigera bland de politiska alternativen. Det var här den populariserade vetenskapen ansågs spela en viktig roll.