DEN DATADRIVNA VÄRLDENS FÖRHISTORIA. När började Sverige digitaliseras? Och vilka blev följderna? Kretslopp av data handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän upphörde att skriva för att i stället mata in data, forskare övergick från att studera naturens förlopp till att bygga datamodeller av detsamma, medborgare krävde tillgång till sina data med hjälp kuponger de klippte ur tidningarna. Data fanns överallt och de tycktes rymma både löfte och hot
.I Johan Fredrikzons analys av denna tid framträder en rad till synes självklara fenomen – individens integritet, den skydds-värda miljön, kretsloppstänkandet – som produkter av den tidiga digitaliseringen. Att så kunde bli fallet hänger sam-man med förändringar av ett antal grund läggande kultur-tekniker. Genom att studera företeelser som modellering, länkning och återanvändning visar undersökningen hur dessa tekniker kom att bli avgörande för samhällets förståelse av såväl miljön som befolkningen. Detta gör Kretslopp av data till en studie av vår datadrivna världs förhistoria.
Johan Fredrikzon är idéhistoriker verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Kretslopp av data är hans doktorsavhandling