När breven grävdes fram ur gömmorna för drygt två år sedan blev vi häpna över innehållet. Vi fick veta hur det gick till på Fengersfors och Villan under svåra och goda år och just när fabriksvisslan blåste in framtidstro i bygden brann fabriken ner 1906. Sen får vi följa hur framtiden ser ut, hur fabriken byggs upp, utvecklas och hur kontakterna fördjupas med sonen som via praktik på Frövifors och examen från Chalmers hamnar i Tyskland och Köthen nära Leipzig 1918. Jag hittade hans husdörr vid ett besök i våras! Det var just den, det har myndigheterna bekräftat.

Det kittlar när jag nu sitter med originalbrevet till Eilert 1897 från hans farfars systrar, i vilket han gratuleras på sin 3-årsdag. Det är också otroligt att få veta att Eilert var nära att sprängas i luften i en av världshistoriens största industrikatastrofer utanför Ludwigshafen den 21 september 1921. Eilert började sin praktik på morgonen kl 08.00, det small 07.29 och 07.31. Smällen hördes ända till Heidelberg 2,5 mil bort. 500 människor dog och 2 000 skadades. Vi fick också ta del av syster Elines svåra sjukdom i vad som förmodades vara Spanska sjukan. Men också det vardagliga brevutbytet är stor läsning med både bannor över för mycket vin och cigarrer men också stort utrymme för föräldrakärlek.