Karl arbetar som socialsekreterare. På ytan är allt som det ska; han är som vem som helst, hans liv kunde vara din grannes. Eller ditt eget. Men Karls vardag är också den frånvända blicken, oförmågan att känna vare sig medkänsla eller avsky. Han känner ingenting. När hans fru lämnar honom förvandlas tillvaron till ett inferno. Romanen om Karl är samtidigt en berättelse om samhället, en politisk kontrapunkt av sönderfall där röster, beslut och sammanträden framträder med en hallucinatorisk skärpa, där vad som helst kan kallas för sanning eller lögn. SoL 1:1 är alla illusioners slutstation, en verklighet helt utan nåd.