Skolväsendet utvecklades explosionsartat i Sverige under 1900-talet. Från att stora delar av befolkningen saknat grundläggande utbildning fick alla barn tillgång till skola och efter avslutad skolgång möjligheter till eftergymnasial utbildning. Men med expansionen har också följt en kontinuerlig, ofta tillspetsad kritik där olika slags krisscenarier har målats upp. Politiker, forskare och debattörer har alla på olika sätt formulerat sitt missnöje med skolan.

I Skolans kriser belyser en grupp forskare kontinuiteter och förändringar i kritiken över tid. De tar upp debattfrågor som sexualundervisning, skolans estetiska fostran, internationell skolstatistik och elevers skrivförmåga.

Skribenterna uppmanar oss att reflektera över olika förväntningar som finns och den kritik som riktas mot skolan. Hur uppstår intrycket av kris i skolan? Vad har kritiken gällt och hur har den påverkat utbildningspolitiken? Det här är en bok som är angelägen för alla: politiker, lärare och den engagerade allmänheten.