Vilken betydelse har tejp för litteraturen? Hur blir poesi signaler? Varför sover vi (inte)? Vad förenar skrivande och räknande? Dessa och andra frågor sätts i rörelse i de texter som anordnats i volymen läsning – apparat – algoritm.
I fokus för boken står de skiftande mediala system och apparater som litteraturen omges och genomkorsas av, men också frågan om hur litteraturen, i sin tur, kan bli ett arkeologiskt verktyg för att utforska och omvandla en modern mediehistoria. Även om poesi och konst alltid ägnat sig åt sina egna villkor, har denna aktivitet blivit allt viktigare i en situation där digitala medier snabbt ritar om kartorna för perception och vetande, röst och skrift, minne och affekt.

I läsning – apparat – algoritm undersöks de materiella och historiska betingelserna för denna metamorfos – en undersökning som rör sig från teleprinter och bandspelare till de konstellationer av skärmar, algoritmer, läsare och skrivare som formar en samtida mediearkipelag.