Kapitel ett är en bok där Jenny Tunedal på olika sätt försöker ringa in ensamhet. I elva kapitel skrivs en berättelse utan linjer, utan karaktärer, utan egentlig huvudperson. Den rör sig kring den ensamhet som utlöses av döden, av hemmen, av trädgårdarna och av kärleken och avstånden. Det är en bok som använder både diktens, romanens, brevets, dagbokens och sakprosans former för att skapa poesi.