Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.)     

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad.  /  Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende.  /  Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet.  /  Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater.  

"Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)