Nelson Mandela tillträdde som president 1994 och Sydafrika befriades från drygt 40 års apartheidstyre. Övergången från diktatur till demokrati innebar många utmaningar. En akut fråga handlade om hur alla orättvisor och grymheter från det förflutna skulle bearbetas. Skulle ansvariga politiker och militärer åtalas? Hur skulle offren få upprättelse? Kunde sanningen om apartheidsystemet blottläggas? Hur kunde offer och förövare försonas?

Sydafrikas svar blev den så kallade Sannings- och försoningskommissionen som etablerades 1995 med Desmond Tutu som ordförande. Då stod begreppet försoning högt på den politiska dagordningen och Sanningskommissionens uppdrag att främja nationell enhet och försoning betraktades som ett viktigt bidrag i uppbyggnaden av regnbågsnationen.

Nu har det gått tio år sedan Sanningskommissionen officiellt fullbordade sitt uppdrag och Desmond Tutu lämnade över den första rapporten till Nelson Mandela.

Vad har hänt med försoningsprocessen och nationsbildningen? Vart är Sydafrika på väg? Hur är tillståndet i dagens Sydafrika?

I boken "En obehaglig sanning" reser författaren Jan Pettersson i försoningspolitikens spår. I reportagets form skildras ett splittrat Sydafrika där djupa ekonomiska och sociala klyftor begränsar villkoren för den svarta majoriteten. Apartheidsystemets sociala och ekonomiska arv lever vidare.