De talrika gruvorna runt Filipstad i östra Värmland har anor sedan medeltiden. Av dessa var Långbans gruvor en av de viktigaste. De många mineralerna, den värdefulla manganmalmen, det vackra läget mellan två sjöar och de berömda bröderna John och Nils Eriksson gjorde Långban till en unik gruvby. Denna bok skildrar Långbans gruvor från 1711 då brytningen startade på ett mer ordnat sätt fram till nedläggningen 1972. Under de dryga 260 år som gruvan var i kontinuerlig drift inträffade, ur ett industrihistoriskt perspektiv, många viktiga händelser. Eftersom de sista 40 årens drift vid gruvan aldrig har beskrivits mera ingående, så har författaren i möjligaste mån försökt att fylla ut detta tomrum, men även den äldre historien behandlas. Boken innehåller förutom en ingående beskrivning över verksamheten vid gruvorna även kapitel om bland annat gruvolyckor, fackföreningen och biografier över 1900-talets tjänstemän samt vissa arbetare. Här finns även ett flertal gruvkartor över olika nivåer i gruvan. Ett stort antal fotografier och skisser, många av dem tidigare opublicerade, finns också i boken. Ordförklaringar som på ett enkelt sätt förklarar fackuttryck samt ett omfattande register över Långbansartiklar från Filipstads Tidning kompletterar det innehållsrika materialet. Jan Kruse, född 1970 i Filipstad, har under ett tiotal år aktivt forskat om gruvorna i Filipstads Bergslag. Han har under många år skrivit gruvrelaterade artiklar i bl.a. «Näverluren» (medlemsskrift för Värmlands hembygdsförbund) och är styrelsemedlem i Nordmarks hembygdsförening. Jan är även den drivande kraften bakom hemsidan www.filipstadsbergslag.com som är en av de mest populära sidorna på Internet inom sitt fack.