Ett fång rosor Några med taggarna kvar Denna samling dikter har tillkommit under en lång (ca. 60 år) följd av år. Har sammanställts med avsikten att bl.a. fungera i stället för memoarer. Därför är inget bundet i teman eller sorterat på annat sätt. Slumpen har fått avgöra ordningsföljden Rosen fäller sina kronblad slumpvis, framför dina fötter. Inga behåller den för sig själv. På varje blad står något skrivet. Kanske till tröst, eller för att göra någon glad. Läs min vän och begrunda. Gör som Sidensvansarna, flockas kring de sura rönnbären. Det varslas om en svår vinter. Sök tröst och lust att leva, i orden.