Boken riktar sig till ekonomiskt, tekniskt och politiskt intresserade järnvägshistoriker och består av fem järnvägshistoriska källtexter utgivna av Jan-Erik Wiik. Originaltexterna är av Horace Rumbold, E.G. Palmen, Thorbjörn Lekve, Michael Strukel och C.B. Federley.

Järnvägsåldern kom relativt sent till kejsardömet Ryssland och storfurstendömet Finland. Den första ryska järnvägen byggdes för all del redan på 1830-talet, men de enorma avstånden och bristen på kapital hämmade den fortsatta utvecklingen. Behovet av information i Väst om de ryska järnvägarna var stort och därför skrev diplomaten Horace Rumbold 1869 en utförlig rapport för de det brittiska utrikesdepartementet. Den första finländska järnvägshistoriken skrevs 1885 av E.G. Palmén. Ett år senare gjorde den norska järnvägsingenjören Thorbjörn Lekve en studieresa i Finland och beskrev sina iakttagelser i en rapport till ministeriet. 1889 publicerade den österrikiske ingenjören Michael Strukel (som arbetade i Finland) en lång - framför allt teknisk - beskrivning av Finlands kommunikationer och vid sekelskiftet publicerade byrådirektören C.B. Federley en historik och debattskrift.
De fem texterna återges här på originalspråk: engelska, finska, norska, tyska och svenska.