I boken fr. Eddan t. Ekelöf (eller fr. Eddan i dagligt tal), som utkom 1978 (ny uppl. 1990), fördes läsarna ut på en resa som skulle visa vad i rätten som var evigt och vad som var bundet till tid och rum och till juristernas särskilda förutsättningar och roller. Genom att tillägna sig så bestämda parametrar kunde man också nå fram till vad som inte var rätt, och det var förstås en djärv lära som kunde sätta skräck i svaga själar som inte gärna vill kunna tala om för de maktägande att något inte var rätt.

Efter ytterligare ett kvarts sekel är det nu tid att se sig om och utröna hur det gick med det djärva budskapet, och vad som hände bland de svenska juristerna och med deras förutsättningar och roller. Det är den historien som skisseras i den nya boken som beskriver reaktionerna och deras förutsättningar. Men nu beskrivs också inträdet på scenen av ett europeiskt budskap, inbyggt i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Den sätter sätter skrankor på samma sätt och dess budskap är fördenskull också ägnat att sätta skräck i de svaga själarna, även om den europeiska gemenskapen i tänkesätten Europas evangelium borde av många kunna upplevas som en välsignelse. Det är en spännande berättelse om vår egen tid av en lärd författare som till sist hugnats med inval i amerikanska vetenskapsakademin.

Hägglunds förlag och Institutet för offentlig och internationell rätt nr 138