I de senaste decenniernas moralfilosofiska diskussion har Jürgen Habermas s.k. diskursetik spelat en central roll. Denna bok innehåller hans centrala texter om detta ämne. Habermas försöker reformulera grundidéerna i Kants etik i form av en teori om praktisk diskurs eller argumentation. I en praktisk diskurs prövar deltagarna normers giltighet eller riktighet. Kriteriet på giltighet är normernas förmåga att skapa ett rationellt, dvs. av goda skäl, motiverat samförstånd. Den som argumenterar för eller emot en norm måste enligt Habermas acceptera vissa diskursregler, vilka implicerar en universaliseringsprincip som motsvarar Kants kategoriska imperativ. Som en teori om normers moraliska giltighet eller riktighet, om vad som gör dem förpliktande, är diskursetiken en deontologisk etik. Inte en lära om det goda livet utan om det rätta livet, om vad vi är skyldiga varandra som personer. Denna volym innehåller den långa artikel där Habermas (1983) först formulerade det diskursetiska programmet. Därefter ger han ett lika omfattande bemötande av en serie invändningar som riktats mot diskursetiken. I två ytterligare artiklar diskuterar han diskursetikens kognitivistiska förutsättning, det vill säga att moraliska omdömen kan motiveras rationellt. Den ena artikeln tar upp olika samtida kognitivistiska och icke-kognitivistiska positioner och den andra diskuterar förhållandet mellan (normativ) riktighet och sanning som två typer av giltighetsanspråk. Av Jürgen Habermas, en av vår tids mest uppmärksammade filosofer, har Daidalos utgivit en rad böcker, senast Mellan naturalism och religion.