Med dikter om att vara omöjlig slog den norska poeten Ingvild Lothe igenom 2016. Hennes första diktsamling är en barn- och ungdomsskildring som strävar efter 100% ärlighet. Det är poesi om att vara tyst och stilla, att gömma sig, att banta, att få mens, att raka sig, att göra abort, att få cumshots i ansiktet, att onanera och att göra motstånd. Att växa upp under 2000-talet, med internet i blodet.

Ibland är dikterna så direkta, så drastiskt och hopplöst avskalade, att du som läsare inte vet vart du ska ta vägen med dina känslor. Ibland är det bara onödigt vackert, som en sommarbarndom som inte kommer att komma tillbaka, som det där oskyldiga ögonblicket innan något förändrades för alltid.

Boken börjar med en skildring av hur en åttaårig flicka och hennes bror kissar i badkarsvattnet för att hålla värmen och slippa gå upp. Sedan följer en både sarkastisk och passionerad berättelse om en duktig flicka som inte orkar hålla ut. Som faller.

Varför är jag så ledsen, jag som är så söt har kommit i osannolika tre upplagor i Norge och hyllats av både kritiker och läsare över hela Norden. Sedan tidigare finns den på tyska, nu också på svenska.

"En norsk diktsensation" - Litteraturtoppen

"Vad Lothe sysslar med är brutalt ärlig, avskalad prosapoesi som ekar av ensamhet, gör ont mest hela tiden och är just så depressiv, impulsstyrd och narcisstistisk som människor i ungt vuxenblivande ofta är." - Helena Lie, Opulens

"En generationsdikt för selfie-eran" - Ann Lingebrandt, Sydsvenskan