Till den poesi som traditionellt länkas till Homeros hör de så kallade homeriska hymnerna. De är lovsånger till grekiska gudomligheter, i allmänhet korta och avsedda att framföras som försånger vid årliga religiösa ceremonier. Myterna lär oss att världen inte är till för människan, utan att människans existensberättigande förutsätter att hon finner sin rätta plats och uppfyller sitt gudomliga åtagande.
Dikterna väcker känslor av växlande skräck och hoppfylld glädje. Ofta mynnar de ut i jublande uppenbarelser. Nu översätts de homeriska hymnerna i sin helhet till modern svenska och Ingvar Björkeson har återigen visat sin förmåga att religionshistoriskt värdefullt och konstnärligt högtstående tolka den antika litteraturen. De homeriska hymnerna publiceras med grekisk originaltext på vänstersidan av uppslaget. Bland de gudomligheter vi kan läsa om finns Afrodite som också pryder omslaget i en relief från antikens Grekland:
Till Afrodite
Musa, besjung för mig Afrodite, den gyllene Kypris
och hennes gärningar, hon som tänder hos gudar en ljuvlig
kärlekspassion och betvingar människans dödliga släkte,
fåglarna uppe i skyn och de tallösa djur som från näring
både på land och i hav; de underkastar sig alla
villigt den skönt bekransades makt, Kythereias välde.