En kvinna följer med en man till en ensligt belägen stuga. Hennes förhoppningar inför en helg på tu man hand är höga. Men vad vill han? Och vem är han egentligen? En annan kvinna väntar på restaurangen på den som aldrig kommer, och får källarmästaren att minnas sin egen väntan. Det unga paret sitter på en annan restaurang och funderar frenetiskt var för sig på vad som är det rätta att säga i sammanhanget. Den gamla damen som hoppas få bjuda sin baneman på blåbärspaj, har hon verkligen levt ett dubbelliv eller tror hon det bara? Dessa är några av berättelserna i Ingrid Sjökvists novellsamling. Hon kan konsten att inte skriva för mycket. Som läsare får vi själva fylla i där texten tar slut. Här möter vi människor som inte uttrycker vad vill, deras stumhet är påtaglig. Vad väntar de sig egentligen?