Vilka kunskaper behöver ungdomar skaffa sig under sin gymnasietid för att bli väl förberedda för vuxenlivet med allt vad det innebär? I vilken utsträckning ska gymnasieskolan lägga grunden för livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap? Hur mycket ska utbildningen anpassas till arbetslivets krav – och vad är det nya arbetslivets krav?
Hur ska gymnasieskolan utformas för att möta behoven hos de elever som av olika skäl inte kan eller vill läsa på de nationella programmen? Det här är frågor som alltid har varit aktuella i debatten om gymnasieskolan, inte minst under de senaste åren då det har förts en politisk dragkamp om hur gymnasiet ska utformas. Det är också frågor som löper som en röd tråd genom den här boken.
Kapitlen bygger på forskningsstudier som är genomförda i yrkesförberedande program och det individuella programmet före reformen 2011. Men de teman som behandlas är lika aktuella i den nya gymnasieskolan.

Några exempel är:

yrkesutbildning i ett historiskt och politiskt perspektiv
elevers identitetsskapande och yrkeslärande
lärarrollen och lärar–elevrelationen
introduktionsprogram och lärlingsutbildning.

Boken riktar sig till blivande yrkes- och ämneslärare som ska arbeta i gymnasiets yrkes- och introduktionsprogram och passar bra som kurslitteratur i den utbildningsvetenskapliga kärnan.