En författare skrev om en författare, och bilden fick liv ur två liv.

Så beskrev Erik Hjalmar Linder och Ulla Isaksson Elin Wägners arbete med boken om Selma Lagerlöf, en av de mest personliga och läsvärda biografier som skrivits på svenska. Om denna och två andra levnadsteckningar, lundaforskaren Elisabeth Tykessons över den romantiske skalden Atterbom och Fredrik Bööks över Verner von Heidenstam, handlar Inger Larssons bok. Genom att undersöka biografernas arbete och analysera dels de biografiska texterna, dels det samtida mottagandet, tränger Larsson under ytan på författarbiografin och ställer frågor om hur fakta och fantasi förhåller sig till varandra i en blandgenre med faktiska anspråk. I en fyllig inledning samsas en presentation av den teoribildning som vuxit fram kring författarbiografins speciella förutsättningar med en kortfattad historik över den svenska författarbiografiska traditionen.