»Inger Christensens litteratur kommer att lysa genom sekler.« | ANNA HALLBERG, DN

»Christensen skriver fram poesin som en nödvändighet, som något outbytbart. En överlåtelse som språket är när det inte är våld. I hypersensibel översättning av Marie Silkeberg.« | ELISABETH HJORTH, SvD

Vet granatäpplet om att det egentligen heter något annat? Vet döden om att den egentligen heter något annat? Vet jag att jag egentligen heter något annat?
Under en resa med sitt barn får kvinnan som talar i dikten en upplevelse av vidden av den mänskliga magi och illusion som är språket. Med förunderlig klarhet omvandlar hon det till poesi. I Inger Christensens mäktiga dikt Brev i april blir sinnena spindelnätlikt spunna till en värld omkring läsaren. En dantesk tripp in i och ut ur språket. En mästerlig tappning av det klassiska temat våren som upplösning och återfödelse.
Den svenska poeten Marie Silkeberg har nyöversatt Brev i april [1979] och Dikt om döden [1989]. Med här finns också den aldrig tidigare översatta dikten Ludwig van Beethoven [1970].

INGER CHRISTENSEN [1935 -2009], född i Vejle, Danmark, hör till de främsta poeterna i sin generation. Hyllad såväl i Norden som på kontinenten, med diktverk som Ljus [1962], Det [1969], Brev i april [1979] och Alfabet [1981]. Fram till sin död var hon år efter år en självskriven kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Brev i april handlar, bland mycket annat, om människans förhållande till omvärlden, tingen som står staplade längs hennes väg: hennes förhållande till kaos och ordning. Marie Silkebergs nyöversättning är strålande.« | VICTOR MALM, EXPRESSEN

»Ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap.« | DAGENS NYHETER

»Det finns så många sätt att läsa Christensen på. Jag förordar ingen av dem, säger bara: gör det. Läs henne.« | BJÖRN KOHLSTRÖM, BERNUR