Sinnen i arbete anlägger ett historiskt perspektiv på beska, glans, rassel, stank, viskningar, väta, seghet och annat vi uppfattar och bedömer med kroppen. Hur har människor genom historien använt sina sinnen? Vad betydde öronen, näsan, munnen, känselkropparna och ögonen för de stora förändringar inom ekonomi, vetenskap, teknik och medicin som industrisamhället förde med sig? Vad är sinneshistoria och hur kan den skrivas?

Antologin belyser dessa frågor med en samling studier om sensorisk kunskap i olika yrkessammanhang från 1700-tal till 1900-tal. Genom dessa berättelser om fonetiker, skyltfönsterdekoratörer, metallhantverkare, tandläkare och andra specialister förmedlar författarna nyskapande sätt att tänka på sinnen i humaniora och samhällsvetenskap.

Hörseln, luktsinnet, känseln, synen och smaksinnet är inte bara fysiologiska funktioner sinnena utför ett slags arbete för att skapa sammanhang, mening och värde. Detta arbete är inte bara grunden för all mänsklig interaktion, det är också en rik källa ur vilken bokens författare hämtar historiska berättelser om hur sinneskunskapen förändrades i industrins tidevarv.

Innehåll:

Förord

Inledning. Om sinnen och historia (Ingemar Pettersson & Daniel Normark)

1. Blanda, testa och bedöma. Om sinnligt arbete och förhandlingen av sensorisk kunskap i 1700-talets metallhantverk (Måns Jansson)

2. Näsan, stanken och äcklet. Luktmedicin före och efter bakteriologins genombrott med Lubbe Nordströms Lort-Sverige som exempel (Annelie Drakman)

3. Kvalitativ exakthet och avancerad lågteknologi. Om lukt, smak och hantverk i kemi (Anders Lundgren)

4. Instrumentens intåg och sinnenas uttåg? Praktik och teknik i tandläkaryrkets framväxt kring sekelskiftet 1900 (Hanna Vikström)

5. "Det vita ljudet". Ultraljud som synestetisk teknologi (Annika Berg)

6. Blickfång. Skyltningslära som kommersiell sensorisk kunskap under 1900-talets första hälft (Nikolas Glover & Klara Arnberg)

7. "Hör så gott det smakar". Birger Drake och psykoreologin (Ingemar Pettersson)

8. Smaken av det smaklösa. 1900-talets laboratorieundersökningar om vattnets smak (Daniel Normark)

9. De som lyssnar till maskiner. Talsyntes och hörande som vetenskaplig praktik (Tiina Männistö-Funk)

Slutkommentar. Sinnena och kunskapsproduktionen (Gustav Holmberg)