Vi ska verka för angelägna internationella ideal. Vi måste vinna välstånd genom att främja vår handel. Detta är två utrikespolitiska mål som man ofta hör talas om. Den svenska regeringen stöder exempelvis nedrustning och fredlig konfliktlösning. Dessa principer uppfattas som vägar till en bättre värld. Samtidigt vill vi att våra företrädare ska värna om sina medborgares sysselsättning och välfärd. Det kan de göra genom att uppmuntra kommersiella förbindelser med andra nationer. Men målen råkar lätt i konflikt. Vad händer till exempel om vårt land vill främja export till en stat som rustar och uppträder aggressivt mot sina grannar? En utväg kan vara att strikt försöka skilja på exportfrämjande och politik. Man låtsas inte om det ena när man bedriver det andra. En annan linje är att prioritera sin politiska övertygelse oavsett konsekvenser för ekonomin. Motsättningen mellan välfärdsmål och ideologiska mål är ett klassiskt och svårlöst dilemma. Denna vetenskapliga studie handlar om ett fall när Sverige ställdes inför en sådan målkonflikt. Det var i relationerna med Japan under det konflikttyngda 1930-talet. Hur lyckades den svenska regeringen med sin balansgång? Vi behövde all utrikeshandel vi kunde få. Samtidigt pågick en japansk expansion i Östasien som ingen kunde ignorera. Vad ansåg den svenska opinionen i frågan? Tog man någon notis om Sverige i Tokyo? Byggd på källmaterial från båda sidor försöker boken teckna bilden av förbindelserna mellan två nationer på väg mot andra världskriget.