Släkten följa släktens gång lyder refrängen på en av de mest populära begravningspsalmerna. Meningen ringar in att den dödas plats i evigheten är mellan förfäder och barn. Men hur länkas man in i evigheten om man har brutit med ursprungsfamiljens heterosexualitet och ens kärleksrelationer inte är barnaalstrande? Vad finns det i samtidens Sverige för andra beständiga värden med vilka livet ges en högre mening? Och hur görs den homosexuella mannen till en förlust?



Det sena 1900-talets Sverige beskrivs som ett samhälle där döden var tabubelagd och osynlig. Majoritetsbefolkningen hade inte ens sett en avliden före sina mor- och farföräldrars död. Men bland bi- och homosexuella män fick man en annan erfarenhet. På 1980-talet började många av dem plötsligt att insjukna och dö. Man stod mitt i livet och mötte, helt oväntat och bortom läkarvetenskapens kontroll, döden. Denna bok handlar om detta möte.



"Plötsligt händer det. Plötsligt står man och kramar ett verk man inte längre trodde var möjligt. /.../
Det här är sommarens, nej årets läsning. Och för en gångs skull är det inte krönikörsjargong. Jag minns helt enkelt inte när jag tog del av något på en gång så njutbart, politiskt och stort på svenska." Linna Johansson, Expressen



"Hon har valt att skriva på svenska, något att tacka extra för eftersom hon levererar en utmärkt, levande och korrekt(urläst!) svenska som inte i onödan tyngs av akademiska referenser och förväntade reverenser. /.../ Begravningar är sorgliga, men de är också kärlek. I några fall och för somliga till kärlek till gud, men för de flesta till och från den döde. Som Ingeborg Svensson påpekar kan de jämföras med 'ett slags postumt bröllop där relationen heligförklaras'. Men också med teater, som ju behöver regi, stil och kreativitet. Och det är något som Liket i garderoben sannerligen präglas av." Nina Lekander, Expressen