Mycket mer än lundapräst


Domprosten Håkan E Wilhelmssons minnesord i Sydsvenska Dagbladet 17 juni 2011


Inge Löfström var en av Domkyrkans legendariska präster. 1958–1972 var han komminister i Domkyrkoförsamlingen. Efter prästvigning 1940 tjänstgjorde han i både lands- och stadsförsamlingar, var marinpastor, stiftsadjunkt för ungdomsvård, fartygspräst på Älvsnabben, med mera. 1964 blev han prost. Åren före pensioneringen 1979 var han kyrkoherde och prost i Eslöv.

Inge Löfström var mycket mer än Lundapräst. Under många år satt han i styrelsen för Svenska kyrkans mission. 1959 var han gästprofessor i Buenos ¬Aires. 1994 blev han teologie hedersdoktor. Han är en av personerna bakom tillkomsten av vår nuvarande psalmbok. En strid ström av böcker och artiklar flöt ur hans penna.

Inge Löfström var lärd och klok. Uppvuxen på Österlen återkom han dit både i sitt kulturhistoriska skrivande och tillsammans med sin Maja varje sommar. Han kunde musik och litteratur bättre än de flesta, han var ju både utövande musiker och författare. Gärna delade han sina synpunkter och tankar med andra. Han följde med i aktuell teologisk och pastoral debatt. Vi yngre präster kunde ofta avundas hans breda humanistiska kunskap. Med sin lärdom, ja vishet, var han aldrig skrytsam. Tvärtom, den var försynt och ibland lekfull.
Boken om Britt G Hallqvist och böckerna om påsken respektive julen i tro och tradition är fortfarande efter nästan 30 år både mycket läsvärda och pastoralt användbara.

Den danske psalmförfattaren N F S Grundtvig har Inge Löfström översatt till svenska. Så sent som i april publicerades en artikel av honom i Nordisk tidskrift för hymnologi.

De senaste decennierna deltog han i gudstjänsterna ”från bänken”. I bön bar han många, decennium efter decennium. Vi är många som minns Inge Löfström med tacksamhet.