Författarna har först och främst behandlat vad som kan betecknas som "kvinnligt konstnärsskap". Avsikten har varit att sätta in kvinnornas skapande i ett vidare sammanhang. En rad konstnärer diskuteras i förhållande till den tid de verkar i, likaså kvinnornas möjlighet att skapa nya uttrycksformer och erövra en plats på den konstnärliga arenan. Det visar sig att de kvinnliga konstnärernas position under nittonhundratalet har förskjutits från periferin in mot centrum.
Kvinnornas ställning på konstscenen har berott och beror fortfarande på valet av material och teknik. Kvinnor som arbetar med nya medier, som fotografi, video och datorbaserad konst, har åtminstone hittills haft lättare att slå igenom än de som väljer traditionella tekniker som måleri. De hävdvunna teknikerna är mer belastade av de regler som styr vad som anses vara god konst. Århundradena igenom har reglerna gynnat de manliga konstnärerna och de gamla teknikerna.
Genom att närmare undersöka några svenska konstnärskap har författarna velat visa vilken framgång kvinnorna hade under nittonhundratalet. De har också visat att kvinnorna utvecklade nya uttrycksformer som i sin tur allmänt har påverkat det konstnärliga uttrycket hos både kvinnliga och manliga konstnärer.
Boken, som spänner över mer än hundra år, presenterar både tidiga modernister och samtida datorkonstnärer. Internationella utblickar vidgar det historiska och geografiska sammanhanget.
Innehåller: Från det perifera till det vitala • Kvinnliga konstnärsskap i perspektiv, Sittandets semiotik och den kvinnliga modernismen, Den visualiserade kvinnligheten ur ett feministiskt perspektiv... Ett 1970-talsprojekt , Undersökning och gestaltning • Kvinnliga konstnärsskap i en brytningstid, Fotografi och kön • Om den fotobaserade konsten under 1990-talet, Markerat kroppslig • Om fysiska möten med digital konst, Att se, skapa och förstå konst, Noter, källor, litteratur, personregister, bildförteckning, om författarna.