Med avstamp i verkliga händelser och med hjälp av en egen omfattande research har Ida Therén skapat en fri fantasi om några dagar i Hilma af Klints liv.

Det är högsommarvärme när Hilma af Klint anländer till London i juli 1928. Hon ska för första gången visa sina verk men är uppgiven. I över femton år har hon arbetat med en serie enorma målningar, vägledd av andevärlden, men ingen utanför hennes egen krets har visat något intresse. Nu ska bilderna visas, på en spiritistisk konferens arrangerad av teosofer och antroposofer. Det är inte ett idealiskt upplägg, men det är något, och vem vet vad det kan leda till.

Konstnären Hilma af Klint har beskrivits på många vis: En feministisk pionjär, en konstnär långt före sin tid, en banbrytande visionär. Ett djuplodande medium.

I romanen får hon bli en människa, bortom den tidigare så ofta upphöjda bilden av geniet som målade för framtiden, och inte sin egen tid.

Det är en bok om besvikelser, om konstnärskap – och utanförskapet och ensamheten i att inte passa in i de befintliga sammanhangen. Men också en berättelse om kärlek, hemligheter, besvikelser och förväntningarnas misär och hur svårt det är att begripa sig på relationer. Och att vara människa.