Dammbyggandet i Sverige har avsatt ett stort antal dammar, de flesta ganska små. Dammar har anlagts här sedan medeltiden när man önskat utnyttja vattnets kraft till tunga sysslor som att mala mjöl, såga timmer, stampa ben och vadmal, länsa gruvor på vatten och spela upp malm, driva masugnars bläster och smedjors hammare. På senare tid har dammar byggts för att turbiner med stor möda ska kunna driva elektriska kraftverks generatorer. Dammar har även sedan länge använts för att magasinera och styra vattendragens flöden. En damm kan bestå av allt mellan en enkel och låg jordvall till en flera hundra meter hög konstruktion av betong eller sten och morän. Dammbygge kräver ofta stora eller mycket stora mängder byggmaterial och byggs därför helst av det som i så stor utsträckning som möjligt finns på platsen. Dammbyggandet hör vid sidan av brobyggandet till de svåraste konstarbetena inom anläggningstekniken. Dammar betraktas till följd av sin funktion, sin ofta stora utbredning samt indämning av mer eller mindre stora vattenmassor som förhållandevis farliga. Historien visar på många dammolyckor. Myndigheterna håller därför dammar under uppsikt. Ägarna till medelstora och större dammar samverkar genom att utarbeta anvisningar för vård och underhåll av sina dammar. Under senare tid har många dammar börjat anses som kulturhistoriskt intressanta. Flera av dem hör till verk där driften avvecklats men som numera anses ha ett kulturhistoriskt värde. I flera av landets byggnadsminnen ingår för övrigt dammar. Med ett förnyat intresse för vattendrivna verk följer också att kunskap ofta måste återtas för det ansvarsfyllda arbetet att sköta och underhålla dammar. Det har därför uttryckts önskemål om elementära uppgifter och anvisningar om dammars historia, juridik, typer och underhåll. Med medel från Riksantikvarieämbetet utarbetades under 2016 en dammhandbok distribuerad som ett pdf-dokument för dammägare, antikvarier och andra med anknytning och intresse för framför allt äldre och mindre dammar. Industriantikvarie Ida Dicksson skrev större delen av Del 1, Allmänt om dammar, medan teknik- och industrihistoriker Bengt Spade svarade för Del 2, Dammar och dammtyper. Under 2019 framkom önskemål från Svensk Vattenkraftförening att handboken borde tryckas så att den bland annat kan tillhandahållas föreningens medlemmar. I samband med detta har särskilt det juridiska avsnittet uppdaterats och bearbetats av advokat Viktor Falkenström på Hamilton Advokatbyrå Karlstad AB.