Holger Lewin, "Sveriges siste arbetarförfattare". Visor i vinden med undertiteln "Melodiska minnen". I Lewins 37: e bok berättas hågkomster kring musik, från barndomens minnen av kristallmottagare, via schlager, världskrig, visor och radio, även av egna program, fram till nutid. Han berättar om musik till arbete i trädgård, på vårdhem, restaurang och i kontakt med kollegor som Ivar Lo-Johansson, samt i pensionärstillvaron. Lewin skriver medryckande om musik av bland andra Olrog, Ramel och Taube. Ändock speglas det lokala och med ömhet beskrivs drängars kamp för att lära sig spela dragspel. Ämne och upplägg gör boken till en finstämd och underhållande exposé över liv, samhälle och populärkultur i smått och stort i Sverige och Sörmland sedan 20-talet. Lewin skriver på ett lättillgängligt språk som även ger utrymme åt poesi. Boken är lättläst och fungerar utmärkt också i egenskap av studiecirkelmaterial. Holger Lewin har under åren fått många stipendier bland annat från Dan Andersson sällskapet.