Historien om Sverige del 7

Den sjunde delen börjar med att den 13-årige kronprinsen Gustav Adolf motvilligt blir kung sedan hans pappa Gustav III avlidit av skottskadan från Operamaskeraden. Under hans omyndighetstid regerar den maktlystne "storvisiren" Reuterholm, som gör upp med gustavianerna. Gustav IVAdolf griper småningom själv rodret och råkar i krig med både Napoleon och tsaren. Det slutar med att Sverige förlorar sin urgamla riksdel Finland och att den olycklige kungen blir avsatt. Hans gamle, barnlöse och alltmer senile farbror blir kung Karl XIII medan man ivrigt söker efter en lämplig tronföljare. Dramatiken tätnar när den förste tronföljaren, en dansk prins, dött av slaganfall och riksmarskalken Fersen mördats av en uppretad pöbelhop i Stockholm. Till allmän förvåning segrar en oväntad kandidat vid en ovanligt blöt riksdag i Örebro, en fransk marskalk Bernadotte som förstått att stöda sin kandidatur med rika gåvor till riksdagsmännen. Jean-Baptiste Bernadotte blir till Karl Johan, deltar i fälttågen mot sin förre chef Napoleon och leder Sverige i landets sista krig under detta årtusende, det mot Norge som leder till unionen 1814. Karl XIV Johans följande långa och fredliga regeringstid blir ändå inte odramatisk. Man genomför Sveriges största byggprojekt - Göta kanal. Folkskolan införs, ångmaskinen och andra tekniska nymodigheter introduceras, och det urgamla stånds- och bondesamhället börjar långsamt och under mycket gnissel omvandlas.