Antologin rymmer texter av 15 svenska filosofer från tre århundraden. Den inleds med en text av Anders Rydelius, som på 1700-talet är den första att på svenska skriva ett större filosofiskt verk, och avslutas med Ingemar Hedenius, som är representerad med ett centralt avsnitt i hans skrift Tro och vetande - en bok som orsakade en ovanligt häftig debatt vid 1900-talets mitt. Några av de mest namnkunniga av volymens 13 andra filosofer är: Erik Gustav Geijer, särskilt intresserad av personlighetens utveckling, Christorfer Jacob Boström , som kom att så märkligt dominera svensk filosofi under en stor av 1800-talet, samt Axel Hägerström och Adolph Phalén, de två grundarna av Uppsalafilosofin. Geijers text presenterar hans personlighetsprincip, som kan sammanfattas i "Intet Du: intet Jag" ett tidigt uttryck för den idag så moderna tanken att utvecklingen av ett självmedvetande förutsätter en relation till någon annan. Texten av Hägerström är den berömda uppsatsen "Om moraliska föreställningars sanning", som introducerar den värdenihilistiska ståndpunkt som haft en så dominerande ställning i svensk intellektuell debatt under större delen av 1900-talet. Förutom Hedenius finns två representanter från den generation svenska filosofer som gick bort mot slutet av 1900-talet: Anders Wedberg, som i antologin ger en logisk analys av rättsvetenskapen, och Konrad Marc-Wogua, vars text har titeln "Mina filosofiska fördomar".