Handelshögskolan i Stockholm bildades 1909, med uppgift "att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet". Varför blev det vid denna tid angeläget med en högre utbildning i ekonomi och hur tänktes den upphöja affärslivet? För vilka var det viktigt att undervisningen var vetenskaplig -- för praktikens affärsmän, för Handelshögskolans lärare, för den framväxande kåren av ekonomer? Vad betydde forskningen och drömmen om en egen doktorsgrad för den unga institution som sökte sin plats i landets utbildningssystem?
I denna bok utreder idéhistorikern Henrik Björck relationen mellan vetenskap och affärer i den moderna ekonomutbildningens uppkomst och utbredning. Ett centralt tema i framställningen är hur det nya högskoleämnet handelsteknik, med fokus på vissa praktikaliteter i affärslivet, omvandlades till en företagsekonomi med forskning på agendan.
Henrik Björck är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. I sin forskning har han behandlat en rad olika fenomen och teman, från Kungl. Vetenskapsakademien till badfrågans kulturhistoria.