När Pehr Kalm 1742 gjorde sin bohuslänska resa uppmärksammade han byggnadsskick som i hans ögon var särpräglade och utmärkande för Bohuslän. Jordbrukets byggnader utgör än idag ett viktigt inslag i odlingslandskapet och är en del av vårt gemensamma kulturarv.
Ett gott omhändertagaande av denna bebyggelse kräver kunskap om regionala karaktärsdrag och hur dessa förändats.




Helene Carlsson belyser i denna studie hur bebyggelsen på gårdar i Bohuslän förändrats i ett långt tidsperspektiv. Det är ett skeende som speglar landskapets karaktär av kust- och gränsland. Kulturkontakter över havet, en skiftande politisk tillhörighet och ofredstider har påverkat bebyggelsens utformning. Återanvändning av både material och byggnader är också ett viktigt inslag i denna förändringsprocess.