Under 1960- och 70-talet uppkom en rad nya sociala och politiska vänsterrörelser som arbetade för revolution och jämlikhet i det svenska samhället. Det visade sig snart att de nya rörelserna i hög grad dominerades av män och att det var män som satte den politiska dagordningen. På 1970-talet var kritiken från exempelvis den nya kvinnorörelsen hård och åtskilliga kvinnor har vittnat om den mansdominans som rådde i de revolutionära rörelserna. Samtidigt fanns det en rad kvinnor som försökte bedriva kvinnokamp inom vänsterns organisationer, men de möttes ofta av motstånd. I "Revolutionärer. Kön, klass och kvinnokamp i svensk 1970-talsvänster" undersöker idéhistorikern och genusvetaren Helena Hill kvinnokamp och diskurser om maskulinitet och femininitet inom den revolutionära vänstern och diskuterar i vilken utsträckning manliga revolutionära arbetarklassideal hade betydelse och satte gränser för den politik som utvecklades.
Helena Hill är docent i idéhistoria och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Hennes avhandling handlade om mansrörelsen i Sverige på 1970-talet och föreställningar om maskulinitet/femininitet, jämställdhet och könsroller. Hon har bland annat forskat om synen på faderskap i relation till nationalitet, genus och klass, om sociala och politiska rörelser och hur diskurser kring genus och klass har betydelse för politikskapande.