Helen Kellers självbiografiska bok Mitt livs historia i översättning och med efterord av Helena Fagertun. Keller var helt blind och helt döv och fram till sju års ålder levde hon i en mörk, tyst värld utan språk. Men så kom läraren Anne Sullivan och började få kontakt med henne genom att göra tecken i hennes händer. Genombrottet blev "miraklet vid vattenpumpen" när Helen kände vattnets stråle i sin ena hand och tecknen för vatten i den andra. Plötsligt förstod hon innebörden av "betyder" och hennes språkutveckling rivstartade.