Delila, växte upp i Salt Lake City och Nässjö. Redan under skoltiden grodde de första tvivlen i Delilas hjärta: var Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga verkligen inspirerad av Gud? När även hennes tro på en personlig kärleksfull Gud blev alltmer skör och slutligen vittrade sönder blev det svårt för henne. Hon fick leva ett låtsas-liv som from mormon. Det fanns ingen som hon kunde anförtro sig åt.



 När hon fick chansen att studera i Mogadishu, Somalias huvudstad, öppnade sig nya vyer för henne. Inte kunde hon ana vilket öde hon gick till mötes: hon blev drogad och smittad med HIV. Men en modern svart munk, professor i italienska, ingöt mod i henne. Hon hade ingalunda kommit till vägs ände. Så småningom återvände hon till Sverige med en doktorsgrad i bagaget, som banade vägen till ett lektorat i italienska.


 Henrik, kommissarie vid Interpol, såg sina omhuldade framtids-planer gå i kras när sonen berättade att de väntade barn. Redan innan födseln blev Henrik på det klara med att han inte bara skulle bli farfar utan i praktiken ”reservpappa”. Varken Ulf eller Helén visade sig vara mogna att ta hand om lilla Natalie. Så förblev det under alla år. Natalie hann växa upp till tonåring när det en dag bar i väg till den grekiska ön Ski­atos.


 Slumpens långa arm gjorde att Delila hade samma resmål. Varken hon eller Henrik anade då att deras liv skulle ta en helt ny och för båda djupt meningsfull vändning..