Här sätts olika mer eller mindre bortglömda pedagogiska idéer in i ett brett idé- och kulturhistoriskt sammanhang. Boken genomsyras av en stark tro på pedagogikens kraft och människans utvecklingsmöjligheter. Författaren ser individens gradvisa frigörelse från auktoriteter som någonting positivt och vill undersöka vad som lett fram till denna kulturutveckling. Han utgår från jagfilosofins historiska rötter och guidar oss från antikens filosofi via upplysningen till den tyska idealismen. Boken behandlar också jagfilosofins nedslag i Norden och personlighetstanken i antroposofin. Vidare diskuteras Rudolf Steiner och hans förhållande till andra tänkare. Sex svenska pedagoger som varit pionjärer för en frigörande pedagogik får ett eget avsnitt. Den historiska genomgången mynnar ut i en vision om hur pedagogiken i dagens skolor skulle kunna bidra till att utveckla både individen och samhället. Hans Möller (f. 1925) är Waldorflärare och har tidigare skrivit Waldorfskolans kursplan samt ett flertal artiklar och diktsamlingar.