Hans Magnus Enzensberger har i dokumentärromanen Hammerstein eller egensinnet aktualiserat general Kurt von Hammersteins livsöde. Han dog 1943, men var fram till sin död aktivt delaktig i planerna att störta Hitler.

Hammerstein avgick från sin post som arméchef 1933, då han blivit varse Hitlers hemliga planer på att ta över ledningen av landet. Avhoppet ledde till att hans familj försattes i en minst sagt prekär situation fylld av svek, motstånd, spionage och intrikata släktrelationer.
Förutom en ny inblick i hur militäradeln hanterade nazisternas maktövertagande får läsaren följa hur tyska kommunistpartiet, KPD, verkade och hur spionaget frodades under krigsåren. Ytterst handlar frågan om makt - och vilka moraliska eftergifter man är villig att göra. Hammersteins val visar att det också fanns högt uppsatta män inom militären som föredrog förnedring och degradering framför att stöda nazisterna.
Tack vare ett gediget vetenskapligt arbete på arkiv i Moskva, Berlin, Toronto och München har Enzensberger blottlagt flera nya fakta. Men författaren går längre än så. I stället för att skriva en regelrätt biografi har han valt romanens form och blandat fakta med fiktion. Bland annat ingår flera påhittade intervjuer med de inblandade.
Hammerstein eller egensinnet är Enzensbergers tredje dokumentärroman, efter de hyllade Anarkins korta sommar: Buenaventura Durrutis liv och död (1973) och Requiem für eine romantische Frau (1988).