Europeiska unionen påverkar svensk politik på många sätt. I denna avhandling kartläggs riksdagens arbete med EU-frågorna under det första decenniet av svenskt EU-medlemskap. Den grundläggande frågan är om EU behandlas som utrikespolitik eller inrikespolitik. Många olika aspekter tas upp i boken, t.ex. EU-nämndens inflytande och konstitutionsutskottets granskning av regeringen. Parlamenten i Finland och Danmark behandlas också.

En slutsats är att vi har fått ett eget slags parlamentarism för EU-frågorna, en nationell EU-parlamentarism. I avhandlingen diskuteras också hur de nationella parlamenten på egen hand kan skapa sig en viktigare roll i EU-samarbetet. Boken är ett viktigt bidrag i debatten om demokrati och EU.