Den romske sångaren Hans Caldaras har i hela sitt vuxna liv arbetat mot våld, intolerans och främlingsfientlighet i samhället. Han har fört fram sitt budskap i press, radio och TV samt besökt skolor, fängelser, sjukhus och kyrkor landet runt. Hans vet själv hur det är att vara utsatt för mobbing och rasistiskt våld. Född i Stockholm med ett romskt ursprung, växte han upp i tält och tvingades föra en ambulerande tillvaro runt om i landet och fick t ex inte börja skolan förrän han var tio år.

I sina memoarer I betraktarens ögon, berättar han med allvar, humor och värme om sitt liv, om att vara flykting i sitt eget land, att bli tvångsomhändertagen och placeras på barnhem, att uppleva utanförskap både i det svenska samhället och i det romska, eftersom hans pappa inte var rom. Men också om glädjen i att upptäcka sången och att göra den till sitt liv, att få framträda med Wilhelm Moberg, Monica Zetterlund och Katarina Taikon och att göra internationell karriär med sina sånger på romanès. Han berättar också romernas svenska historia med utblickar till Europa, med t ex svårigheterna under andra väldskriget då romerna inte tilldelas några matkuponger och levde med skräcken att deporteras till Hitlers förintelseläger. Under senare år har Hans Caldaras deltagit i en rad internationella konferenser och seminarier och besökt romska byar skolor och gatubarn i Rumänien, där hans förfäder levde i en slags slaveri under 400 år. Cirkeln är sluten.