PISA-chock, PISA-kris, PISA-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knappt höjer på ögonbrynen längre. Möjligen är detta anledning nog att skärskåda dem?

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, som står bakom den internationella elevstudien PISA, är beroende av medierna för att nå ut med sitt budskap. Samtidigt är medierna beroende av PISA som nyhetskälla. Och på en mer grundläggande nivå är både OECD och medierna beroende av språket.

I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt?