Lon är Europas största kattdjur. Många känner till den men få har sett den i det vilda. Dess undflyende väsen märks även i kulturhistorien. Spåren efter lon är vagare än efter varg, björn och räv. Ändå finns den där, i poesi och lagtexter, i folktron, barnlitteraturen och statliga utredningar. Den tilldelas egenskaper och roller, både fantasieggande och skrämmande. Och ständigt återkommer frågan om dess värde: Gör den sig bäst som levande eller som död? Håkan Strömberg arbetar på Göteborgs stadsmuseum. Han har länge fascinerats av lon och forskat i dess roll i kulturhistorien. Här bjuder han på en bred och personlig bild av lons betydelse, från antiken till idag.