Bortsett från alla bondeuppror, statskupper och liknande utslag av politisk och social oro har Europa, under sin mer än tusenåriga historia, endast genomlevt och präglats av fyra revolutioner. Men bara tre av dessa omvälvningar har kommit att betraktats som revolutioner i samtidens och eftervärldens ögon. Av de fyra händelser som författaren diskuterar och reflekterar över är det en som vanligen aldrig erkänns som en revolution, nämligen det tyska nazistiska maktövertagandet. Det har karaktäriserats på allehanda sätt, som en civilisatorisk urspårning, en syndaflod eller kontrarevolution. Men även en sådan menar Arvidsson är en revolution.
De revolutioner som avhandlas är först den engelska under 1600-talet, ibland kallad det engelska inbördeskriget.Den andra är den franska revolutionen, inledd 1789. Den tredje är den ryska oktoberrevolutionen 1917 och den fjärde således nationalsocialismens störtande av Weimarrepubliken och de efterföljande åren av nazistrike.
Den mest lyckade av dessa revolutioner är den engelska, hävdar författaren. Han redogör även för vad som skiljer en revolution från en statskupp.


Håkan Arvidsson är historiker, fil. dr, docent, kritiker och författare. Idag bosatt utanför Simrishamn, tidigare lärare och forskare i Lund och på danska universitet.