Boken handlar om den unika menuettkulturen i Frankrike, Sverige, Finland, Danmark och Norge. Allt från de tidigaste omnämnandena i Danmark 1667 och i Sverige 1676, och fram till idag. Både hos herre, kung och folk. Under 1700-talet stod menuetten i blom. Bl.a. amiralen Carl Tersmeden ger glimrande skildringar om hur man dansade menuett solo, två par samtidigt eller flera par samtidigt. Och hur man bytte partner så att alla damerna kom att dansa menuett med alla herrarna inom en omgång. Folket på landet dansade också menuett, runt om i Norden. Både solo och många par samtidigt. I Finland har menuett dansats i alla svenskspråkiga bygder. Inom ceremonidansen dansades menuetten solo av ett par, av två par samtidigt eller av flera par samtidigt och med ombyte av partner, enligt ett invecklat system. Även ombyte av kavaljer i bordsändan. Bordsändskavaljeren bestämde menuettens längd. I Finland dansas polska efter menuetten idag. För första gången redogörs för hur det kommer sig att menuetten har börjat följas av en polska, samtidigt förklaras också varför. Det kan konstateras att hos överklassen har menuetten inte följts av någon polska. Däremot har menuetten följts av en polska inom ceremonidansen på allmogens bröllop både i Finland, Danmark och Sverige. Alla citat är på originalspråk, således på svenska, danska och norska. Gunnel Biskop är fil. dr. Hon disputerade vid Åbo akademi med avhandlingen Dansen för åskådare. Intresset för folkdansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet (2012).