Det började med en bild på internet med en maskerad och beväpnad man utanför en lägenhetsdörr tillhörande Alexandra Pascalidou och Michael Alonzo. Trots allt det som åklagaren vet om denna internetpublicering har inget åtal väckts.

Den historia som utgör rättsfallet Aftonbladsmålet ledde förvisso till åtal, men inte till några fällande domar. Bakgrunden var en Aftonbladsjournalists nära samröre med nynazister och de hot Pascalidou, Alonzo och även Stockholmspolisens dåvarande presstalesman Claes Cassel utsattes för genom journalistens agerande.

Det hela slutade med att den svenska regeringen, med skattemedel, köpte sig fri från en process i Europadomstolen, dit Pascalidou, Alonzo och Cassel hade överklagat målet med hänvisning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Samtidigt drev regeringen igenom en grundlagsändring som de facto ger den typ av kränkningar detta åtal avsåg ett fortsatt grundlagsskydd.

I Tryckfrihet på villovägar beskriver jur dr Gunnar Persson vid Stockholms universitet de uppseendeväckande och hittills okända turerna kring dessa händelser och det dilemma för svensk tryckfrihet som därigenom blivit uppenbart.