Den gamal köksklockan på väggen visade 06.10. Han grep telefonluren och hörde: "Hej, det är jag." Bara det. Som om ingen tid alls hade förflutit sedan hon lämnade honom.



Ändå var det sex år sedan sist. De hade blivit varandras offer och det var så han såg sig själv också idag, invaderad av en långsam sjukdom, långsamt kvävd av sin egen besatthet. Han måste ha henne.



"Det har hänt något fruktansvärt", sade hon. "Det stod en flaska med bensin i trappan i natt. Jag hade ingen annan att ringa. Du är ju polis."