Den rumsliga komponenten är väsentlig inom all musik. Ur detta konstaterande utvecklas ett resonemang kring olika rumsuppfattningar, människors upplevelser av dessa samt konsekvenser som kan dras för musikens vidkommande. Rummets centrala betydelse för vår verklighetsuppfattning framhävs och dess roll som grundläggande faktor i mänskligt liv understryks. Tre aspekter av rummet ställs i fokus: det matematiskt-fysikaliska, det upplevda och det flytande rummet. Det sistnämnda är liktydigt med musikens eget rum varvid småningom fenomenet ton rycker in i centrum. Alla toner är ljud men alla ljud är inte toner. Vad är tonen då? Svaret är att dess egenskap av bestämd tonhöjd och därav följande avgränsning mot andra toner, det vill säga intervall, är ett viktigt medel för människan att gestalta ett eget rum fyllt av uttryck. Inspirerad av de två första rummen skapar hon sig ett alternativt rum som hon erövrar eller uppgår i.