LANDET I VÄSTER är en poetisk road movie i text och bild. Gunnar Balgård som svarar för både dikter och fotografier har gjort flera resor till det stora landet i väster och delar i denna bok med sig av intryck och möten från ett annat USA än det vi vant oss vid.
Gunnar Balgård är född västgöte men numera bosatt och verksam i Umeå, Västerbotten. Han har skrivit teaterpjäser, kulturjournalistik och poesi. Mycken tid har ägnats åt norrländsk kultur i olika former, essäer som samlats i Norrifrån (1998). Balgård har även gett ut en biografi över Helmer Grundströms liv och diktning i boken Detta är mitt land, för vilken han fick Ivar Lo-Johanssons personliga pris.
Gunnar Balgård har tidigare parallellställt poesi och foto i samlingen Resan till Aran (1993), där irländska motiv står i fokus.
I den nya boken Landet i väster - använder sig Balgård återigen av de dubbla uttrycksmedlen fotografi och poesi.
Recensioner:
"Bildmässigt bjuder boken på en fotografisk roadmovie över den amerikanska kontinenten. Fotografierna är mer än bara illustrationer. De pendlar mellan ett slags avsökande fotografi där landskapets och tingens formspråk iakttas med blick för det estetiskt intressanta, och hastiga snapshots av vänner och bekanta som ibland snarare verkar gjorde för familjealbumet."
(Marie Lundquist i SvD)
"Han skapar en resedagbok som föds i personliga inblickar och resulterar allmängiltiga utblickar. I poesiform blir hans intryck till en essens som är personlig och eftertänksam. Närvarokänslan förhöjes men detbär ändå en lömsk närvaro som egentligen arbetar bakomlinjerna och riggar större betydelser och djupare innebörder än vad som framgår vid första påseendet. Fotografiernas svartvita närgångenhet blir kornigt betydelsefull med djupverkan i moasaik och textur.
(Benny Holmberg i Tidningen Kulturen)
"Men det är dikter som biter direkt, inga språkmaterialistiska rebusar, utan stämningar och iakttagelser med ett vidlåtande vemod eller konstaterande lakonism, och här och var skönjer man upprördhetens spasm i orden eller en bit utskuren socialrealism, just så där lagom för att man skall ta om."
(Bo Degerman i Dala-Demokraten)
"Och resultatet är; framförallt på grund av hur väl dikternas långsamhet och eftertanke korresponderar med den stillhet fotografierna härbärgerar, enastående. Det vardagspoetiska tonläget, ackompanjerat av svartvita fotografier som fördjupar en obestämbar känsla av närvaro och genuin skönhet, utmynnar i pittoreska målningar vilka, tack vare Balgårds skickliga handlag, aldrig förvandlas till sentimentala scener."
(Michael Dahlberg-Grundberg Västerbottens Folkblad)
"Balgård spinner på myterna vi lärt oss om dessa landskap och om resans bitterljuva korthet. Vi har med oss föreställningar om USA, blandade med egna minnen. Målare, diktare och musiker ur historien möter här i dikten, och spår efter en valkampanj och efter svenska immigranter. Det är det slitna, skamfilade landet som Gunnar Balgård så vackert och känsligt håller fram, flagnande färg både på stugor och ståtliga byggnader, arbetslösa unga indianer med berg av tomma ölburkar. Molltonerna definieras i Aran-boken: 'Dikten ett öga där gråten torkat.'"
(Anne Brügge Västerbottens-kuriren )
