Med denna bok vill jag visa att vi har en gemensam förhistoria med stora, framgångsrika och inte minst fredliga kulturer som lyckats balansera manliga och kvinnliga principer. Gemensamt för alla dessa är att de har haft en matrilineär samhällsstruktur.
Följ därför med på en resa till Tvåflodslandet Sumer, det tidiga Egypten och det minoiska Kreta, mysteriernas Grekland och Sapfos Lesbos. Och lär känna lite av den kvinnovänliga gnosticism som kunde ha förändrat vår egen historia!
Resan startar emellertid i nutid i navaho- och hopi-indianernas hemland i Arizona, där vi med deras samhällen som modell ska försöka bena ut begreppet matrilineär kultur i motsats till patriarkat och matriarkat.

Efter fullbordad resa så vet du mer om din egen förhistoria, mer om vad som förtigits eller förvrängts för att tjäna patriarkatets syften. Nya frågor väcks. Du kanske vill söka vidare. Förhoppningsvis har du en stadigare grund att stå på om du skulle vilja formulera en autentisk vision om en värld i fred, där kvinnliga och manliga erfarenheter väger lika.
 I det rika bildmaterialet får du ytterligare upplysning och bekräftelse på de världar som alltför sällan kommit till allmän kännedom.


Gunilla Hultgren är skönlitterär författare, översättare och antropolog med Nordamerikas indiankulturer som specialområde. Hon har översatt, redigerat och kommenterat ”Livets Väg, en bok om hopi-indianerna” 1977 (1985, 1998), översatt och presenterat ”Popol Vuh, quiché-maya-indianernas heliga bok” 1983. Flera års forskning och studier på fältet bekostat av ett SIDA-stipendium resulterade 1992 i ”Långt-Liv-i-Lycka, en bok om navaho-indianernas sandmålningar, sånger och myter” illustrerad med 60 färgbilder. 1995 gav hon ut den första översättningen i sin helhet på svenska av den 4000-åriga sumeriska myten ”Inanna, Himlens och Jordens drottning”.
 1985 debuterade hon som skönlitterär författare med romanen ”Mandelporten” följt av ”Skuggan under berget” 1988, ”Ragnars bok” 2001 samt två diktsviter i ”Från andra sidan floden”, 2001.

Titeln ”Brudrovet” syftar bland annat på den grekiska myten om den feniciska prinsessan Europa som leker på en av Libanons stränder. Patriarken framför alla andra, Zeus, blir emellertid förälskad i den vackra flickan. Förvandlad till en from och kärvänlig tjur låter han Europa smycka honom med blommor. I sin lek med tjuren sätter hon sig på hans rygg, varpå han genast simmar iväg med henne till Kreta, där hon föder honom tre söner, en av dem var kung Minos.