Självbiografisk berättelse om att växa upp i Sverige på 1940- och 1950-talen. Gun är äldst av de fem barnen hos Lundmarks. Familjen har några mjölkkor och ett litet jordbruk i byn Brönstjärn, en by i Västerbottens inland. ”Köket var vår samlingspunkt och järnspisen husets värmekälla, där mamma lagade mat och vi fem ungar värmde oss på vintern. Vi var fyrtio elever i byskolan. Dit åkte vi spark, eller genade med skidorna över tjärnen. Till examen stod häggen i blom och tattarna slog läger på allmänningen.” Författaren skriver rakt, personligt och med värme om lekar och vänskap, om vardagssysslor och bygemenskap. Men också om uppbrott, klasskillnader och en ny, osäkrare tillvaro i gruvindustrins utkanter. Det är ett slags mikrohistoria om de stora samhällsomvandlingarna under efterkrigstiden. Med sin första bok Brönstjärn - Barndom ”nol i berge” har Gun Höglund skrivit in sig i en stolt, västerbottnisk berättartradition.