Denna diktsamling förmedlar en känsla av den invandrade poetens språkliga assimilering i det svenska språket och i den svenska motivkulturen. Flykten från rötterna leder till en annan identifiering, en annan identifikation klädd i blått och gult där isoleringen ikläds andra förutsättningar och föreställningar och där sensualismen uppträder i nya skepnader och sammanhang. Här möts hågkomster och bilder från barndomslandet Brasilien i en värld av gemenskap och sensualism, men också av ofrihet, isolering och tvång.